Mads’ fortælling
En af familierne havde boet der i 4 år og er kommet meget langt, de har været meget aktive i haven og fundet en masse flerårige planter.
Vi kan se, som nogle af de andre vi har besøgt, at det er nye børnefamilier, som står for den grønne omstilling.
At have små børn er en stor opgave, og det er ikke nemt at lave nye spændende systemer og tungt manuelt arbejde.
Jeg mener, man skal være extra opmærksom på, at dette skal og kun kan gøres i fællesskab med hinanden.
Daniel og Johanna sætter op, hvad de har gjort på 4 år sammen med at få 2 børn.
Opstartet et projekt omkring mikroorganismer og selvforsyning, sammen med at lave et micro bageri og have brødudsalg.
Daniel har lavet et Leader projekt, hvor han kigger på flerårige grøntsager, og har også lavet en bog omkring nogle spændende sorter.
Han ønsker at bruge den styrke, der er i gødning med bokashi @bokashidanmark som er en gærbakterie, som laver en super gødning af vores madaffald. Det kunne være en lokal løsning offgrid uden at skulle køre vores madaffald over lange afstande.
Vi får en ny information, hvor man kigger på vores vand og et begreb som hedder New Water Paradigm @new.water.paradigm
Det er egentlig ret simpelt, at hvis der ikke er planter og jorden er død og tom for organisk materiale til at optage vand, så forstyrrer vi den, som er en del af vandets kredsløb. Dette skaber massivt regnfald og klimaforandringer.
De er en børnefamilie, som arbejder for at skabe en anderledes verden, som de mener giver værdi.
Så har de for mig kæmpet hårdt for at komme hertil.
Så godt gået herfra !
Lisbeths fotælling
Vi hade bråttom till Daniel Norén, som är bagare och som nu leder ett Leaderprojekt om grödor för ett klimat i förändring, och hans hustru Johanna Nordström som är musiker. De är sedan några år inflyttade till Tjörn från Malmö, respektive Göteborg. Nu småbarnsföräldrar, har byggt om ett garage till mikrobageri där de bjuder in till kaffe och köp av sina produkter vissa lördagar, odlar fleråriga grönsaker, samt bär och frukt.
I nättidskriften ”Åter” (https://tidning.alternativ.nu/, nr 4/22) hade vi läst en artikel, där journalisten följt familjen under ett år. Nu fick vi bese caféet och odlingarna. Hur de tillverkar flytande fermenterad växtnäring och sprider ut i odlingarna via droppbevattningssystemet. Växterna är mycket stora och växer i grupper. De menar att de också kan se att växterna mår bra av att olika sorter blandas.
Vi fick en bok av Daniel (och Ida Sondell): ”Fleråriga grönsaker. Biologisk mångfald, mikronäring och solljusdriven kolinlagring”. Den beskriver fördelarna med att ha med fleråriga grönsaker i sin trädgårdsodling. De är lättodlade, rötterna går djupare och påverkar jorden så den blir fruktbarare – än om man odlar ettåriga grönsaker – och bygger upp mylla där kol har en nyckelroll och som också håller på vattnet. Detta förklaras enkelt i den lilla boken. I Daniels utvecklingsuppdrag ingår också att förmedla detta vidare muntligt till andra odlare och kommande. (Boken kan köpas av Daniel direkt, på akvarellmuseet på Tjörn, eller genom Egnahemsbolaget.)
Över kaffe och croissanter, fick vi del av en, för oss ny, vägledande teori familjen arbetar efter. Drivhushöljet över jorden som ökar vår temperatur, består till 80% av vattenånga. Vatten är alltså en viktig del av drivhusgaserna, men vattnet är dessutom inblandat i en mängd processer som reglerar den globala värmedynamiken. Vi kan påverka dessa processer genom att bygga matjord. Matjord är den “svamp” som kan hålla vatten. Vatten som över tid kan ges till växterna som i sin tur fångar upp koldioxid OCH sänker temperaturen genom sin transpiration. När växten transpirerar – svettas – går det åt stora mängder värmeenergi. Ett stort träd en varm sommardag har en kylande kraft motsvarande 8 luftkonditioneringsaggregat. En växtbeklädd mark blir sällan varmare än 20 grader medan en bar – upplöjd mark kan bli upp till 70 grader i varma områden. Med växtlighet kan vi helt enkelt sänka spisen från koka till sjuda.
Det konventionella jordbruket, där man plöjer jorden varje år – och all mark som går till människans samhällsbyggande – dränerar jorden så att den gradvis mister sin förmåga att hålla nederbörd. Med ett större fokus på vattnet än idag, kan troligen klimatet kylas fortare ner. (Denna teori kallas New Water Paradigm). Och det kan vi göra genom att t ex odla fleråriga grönsaker som underhåller mikroberna i jorden djupare och hela året om. Ju fler olika växter som lever tillsammans, desto bättre. Djuren kan också bidra. Om man sår en mångfald av örter på marken – de har olika bakterier som ger en samverkan som i sin tur gör växtligheten tåligare – och låter denna gräsas av djur i rotationsbete, bidrar också djurens avföring till de goda mikroberna och att kolet hamnar i jorden. Metangasen kan dessutom delvis neutraliseras på detta sätt.
Vi skall således öka biodiversiteten, odla regenerativt med fleråriga växter så kan vi få mat och hejda klimatförsämringarna samtidigt. En helhetslösning som visat sig ge resultat på längre sikt. Daniel refererade ett exempel från Indien ( https://siwi.org/…/the-water-man-of-india-receives…/ ).
Vi var omtumlade och mycket inspirerade när vi gick, och önskade dem arbetsbrigader till hjälp för allt det viktiga arbete de gör. Så viktigt och så brådskande! Musik hade Johanna inte hunnit praktisera mycket på sin nya plats, men tänker att det blir en viktig del i omställningen framöver.
Vi såg på flera ställen annonseringar på öarna till ”musik och kakor”, förutom alla möjliga möten och sammankomster där musiken bidrar till gemenskapen.